Visa källa för Sirpa Kuusisto-Niemi

== UTVECKLINGSTANKAR FÖR TERMINOLOGISKT SAMARBETE MELLAN TERMINOLOGEN OCH KLIENTEN ==


Kompetenscenter för social- och hälsovårdens informationsteknologi (OSKE) inom Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården STAKES i Finland har samarbetat med TSK från år 1997, då den grundades, och personer som arbetar kring informationsteknologiska frågor, även före det. Samarbetet började på ett konventionellt sätt, i traditionella termprojekt, som utfördes framgångsrikt och målmedvetet. I början var det också ett slags pionjäranda i luften, eftersom ett helt nytt fält öppnades från infromationsteknologins (senare it) sida. Vi i STAKES hade - eller har - inga styrningsmedlen för allmänheten eller it-producenter, och det bästa vi kan fortfarande tänka oss att hända är att leverantörer på it-branschen godkänner våra förslag för allmänna termer samt att allmänheten, dvs. social- och hälsovårdens experter lär sig kräva att dessa termer används då nya program produceras.

Vi lärde oss att den terminologiska processen är krävande och långvarig. Olika slags kunnande behövs. Man måste studera grunder för terminologiskt arbete, kunna forma ett samarbetande grupp, arbeta i grupper samt ha tillräckligt tid att tänka över termkandidater och deras möjliga förklaringar. För de personer - socialarbetare, läkare, sjuksöterskor m.m. - som deltog i våra projekt för utveckling av kriterier för att möjliggöra samarbete mellan social- och hälsovårdens it-program, var det svårt att reservera tillräckligt tid för terminologiskt arbete. I allmänhet betyder detta i värsta falla, att de personer, som utvecklar den teckniska programvaran, också definierar innehållet, vilket vi ville undvika med att ge plats för den terminologiska arbetsmetoden.

Det andra projektet, som slutfördes år 1999, hade redan några drag som var inte konventionella. Vi producerade sk. synpunkter, definierade term från dataskyddets och informationsystemets håll. De framställdes efter den traditionella definitionen. Vi amatörer som deltog i projektet, kände det konkretiserade både vårt tänkande samt gav oss medel att förmedla till social- och hälsovårdens experter, vad det gäller när man talar om terminologiskt arbete - för oss var det är helt enkelt att välja mellan olika alternativer bland många professionellt präglade möjligheter, för att få professioner förstå varandra.

Detta arbete syns ha nått också vårt publik - då och då hittar jag referenser till vårt terminologiskt arbete i publikationer. Jag har också fått konsulteringsbegäran gällande uppbyggnandet av it-program och urval av termer.

I det arbete som nu pågår, tänker vi gå ännu vidare. Vi har valt tiotal it-projekt, som har överlämnat sin dokumentation till oss. Vi undersöker den i syfte att kunna identifiera termer som är förknippade med termen servicekedjan (palveluketju, service chain). De moderna språkteknologiska hjälpmedel för att identifiera termernas förekomst och frekvens har också använts. Nutida it-projekter rör sig främst på sjukvårdens område, men också socialteknik och hälsovården är representerade. Vi har valt tematermer, termer som står i kärnan av fenomenen - t.ex. hinderslösheten - som vi vill nå, och bygger termfamiljer runt dessa kärntermer. Det här låter kanske inte så ovanligt, men vi tänker också knyta det traditonella termarbetet till vidare förklaringar av den funktionella omgivningen, där termerna änvänds. Detta sker genom att skildra kontexten i olika projekt där termerna används och kommentera mer grundligt på både termernas förekomst samt deras träffsäkerhet i kontexten. Detta ger oss möjlighet att motivera valet av en viss term bland de många alternativer som syns förekomma i projektrapport. Detta uppväcker förhoppningsvist diskussion om terminologins betydelse i it- projekternas beredningsskede. Projektet hoppas vi få färdig under hösten 2001.

För att återvända till rubriken, vilken betydelse har terminologiexpertens och klientens förhållande i denna utveckling samt i framtidens perspektiver ? Jag vill här diskutera om klientens synpunkter.

Balansen mellan terminologiskt grundarbete och behov av modifierade arbetsmetoder är saken som sysselsätter mig. Hittills har vi hittat en bra kombination i metoder, men både tidsliga och ekonomiska begränsningar för projektarbetet kräver modifierade metoder i ökad mängd. Termarbetet betyder för oss en intensiv samarbetsperiod med terminologer, för för oss har terminologiskt arbete hela tiden varit också ett sätt att orientera experter i arbetsmetoder och synvinklar till av informationsteknologin förorsakade förändringar i arbetet. Detta betyder att så många experter som möjligt skulle delta i termprojekt, men samtidigt man skulle få mera resultater med mindre insatser. Det här sättet att binda experter till terminologiskt tänkande är faktiskt den enda möjligheten att utvidga kunnandet, men för att förvara experternas intresse till termarbetet i tävlingen med andra intressanta möjligheter, ser jag att arbeter ska riktas mot den konkreta arbetsomgivningen och de direkta nyttor till experter. Detta betydet t.ex. synpunktsmetodens införande i större skala, dvs. framsteg i arbete är mer konkreta och syns snabbare än med den traditionella metoden.

En annan viktig synvinkel är att terminologins arbetsprocesser skulle vara genomsynliga - detta betyder att terminologiprocesser måste definieras till klienten ganska noggrant. Då endast är det möjligt att kunna förutspå behovet av tidsresurser mm. Också processens olika skede skulle vara definierade med uppskattning av deras relativ tyngd inom processen. Detta skulle hjälpa för planering av timingen mellan olika arbetsuppgifter och termarbetet.

Det viktigaste är nog, att både klienten och terminologien har ett klart bild av varandras möjligheter - den eviga frågan i konsultationen ! Och som i konsultationen, gäller också för termarbetet ett nygammalt ordspråk: en kund är ingen kund, före hon kommer igen. Vi har omvänt oss till TSK för flera gånger nu. Metoder har utvecklats i samarbete, och vi båda parter har troligen lärt oss av varandra. Med tiden blir det lättare att förutse andras möjligheter.