Nordterm 23

NORDTERM 23: Sprog i Norden 2024. Tema: Nordterm 23. Terminologi i samhällets tjänst

(Stockholm, Sverige 14.–15.6.2023)

Udgivet af Nordterm og Netværket for sprognævnene i Norden, 2024. 406 s. ISSN 2246-1701.

I juni 2023 var Språkrådet ved Institutet för språk och folkminnen i Sverige vært ved det nordiske sprogmøde. Konferencen Nordterm 2023 med temaet Terminologi i samhällets tjänst blev arrangeret i et samarbejde mellem det nordiske terminologiske netværk Nordterm og Netværket for sprognævnene og -rådene i Norden. Over 220 forskere og praktikere fra hele Norden samledes i Stockholm for at udveksle erfaringer og anlægge perspektiver på hvordan termer og fagsprog anvendes i samfundsmæssig kommunikation.

• Sprog i Norden 2024. Tema: Nordterm 23. Terminologi i samhällets tjänst

Indhold:

• Forord
• Nina Pilke: Momentum, (miss)lyckade erfaren heter och mervärde – terminologiska insatser i samhället förr, nu och sedan
• Helena Bani-Shoraka: Flerspråkig samhällsterminologi betraktad ur ett tolknings- och översättningsperspektiv
• Ágústa Þorbergsdóttir & Einar Freyr Sigurðsson: Nye termer i almensproget
• Niina Elomaa: Terminologin i statsrådets texter
• Sebastian Embacher: Perspektiv från arbete med termlistor på svenskt teckenspråk
• Morten Grymer-Hansen, Mathilde Sonne & Susanne Lervad: Terminologicentralens meddelelser: tekstilindustrielle termer fra midten af det 20. århundrede
• Emma Görl & Anne Isberg: Terminologiarbete på Kronofogden
• Linnea Hanell: Om Hållbarhetstermgruppen: Erfarenheter från att ta fram och sprida rådgivning om terminologin kring hållbar utveckling
• Alma Hjertén Soltancharkari & Karin Hansson: Samhällstermer i centrum – en modell för myndighetssamarbete om samhällsterminologi på flera språk
• Linn Karlsson & Rut Nordlund-Spiby: Ska det heta servicestig, servicekedja eller serviceväg? Så arbetar ett expertteam kring termer på svenska i Finland
• Harri Kettunen & Tiina Onikki-Rantajääskö: Vetenskapstermbanken i Finland i samhällets tjänst
• Marja Kivilehto: Klarspråk och lättläst – hur klart är det egentligen?
• Hans Landqvist, Niina Nissilä & Sannina Sjöberg: Termer för grundämnena H, N och O: resultat av nordiskt terminologi samarbete från 1950-tal till 2020-tal
• Ann Helen Langaker: Helseterminologi i eit språkpolitisk perspektiv
• Tarja Larsson & Elina Kangas: Att skapa ordlistor på finska och på meänkieli – två nationella minoritetsspråk med olika förutsättningar
• Kerstin Lindmark, Mia Jensen, Niklas Jonsson & Fredrik Johnsson: Räckviddsångest i stället för soppatorsk när BEV ersätter ICE – utmaningar för terminologen när Scania drives the shift
• Tuperna Møller: Terminologiudvikling i Grønland
• Helena Nilsson & Vivéca Busck Håkans: Terminologiarbete inom ramen för regeringsuppdrag på E-hälsomyndigheten
• Henrik Nilsson & Helena Palm: Favorit i repris? Eller: Vad har hänt med ”terminologi” på tjugo år?
• Henrik Nilsson & Stefano Testi: Inkörd som uthyrd? Terminologikonsultens roll och utmaningar
• Katri Seppälä & Mari Suhonen: Terminologen som en aktör i ett nätverk av samarbetspartner
• Anna Smålander: Journalanteckningen och dess delar – en terminologisk undersökning
• Carl Strömbäck: Var bor terminologen? Terminologins plats i en stor organisation
• Malin Tesfazion: Teckenspråkstolkars tvåspråkiga terminologiarbete
• Marlen Toch-Marquardt & Ole Våge: Skade på hode og CT av caput: Om konsistens og inkonsistens i terminologien SNOMED CT
• Lise Lotte Weilgaard Christensen: Perspektiver for terminologiundervisning med afsæt i almenkendte fagbegreber
• Marianne Aasgaard: Terminology to the rescue! Hvilke føringer den norske språkloven og språkpolitikken legger for terminologiarbeid
• Beretning fra Terminologigruppen i Danmark
• Terminologiverksamheten i Finland
• Terminologiarbete i Färöarna
• Terminologiarbete i Grönland
• Terminologiarbeid i Norge
• Terminologiarbejde i Island
• Rapport fra Sámi Giellagáldu
• Terminologiverksamheten i Sverige